Hem / Inspiration / Bakning / Fettisdagen 2026 – Allt om semlans resa från lyxbröd till viral wrap

Fettisdagen 2026 – Allt om semlans resa från lyxbröd till viral wrap

Publicerad den

Fettisdag, semmeldagen och fastlagsbulle. Kärt barn har många namn. Men varför äter vi bullar med grädde och mandelmassa just på fettisdagen, och är det sant att en kung faktiskt dog av frosseriet? I år infaller Fettisdagen den 17 februari. Det är dagen då vi enligt traditionen sätter i oss cirka 6 miljoner semlor på ett dygn. Men vad är historien bakom vår mest älskade bulle?

Annons

Varför firar vi Fettisdagen egentligen?

Namnet säger egentligen allt: det är en ”fet tisdag”. Förr i tiden var Fettisdagen sista chansen att äta upp sig ordentligt inför den 40 dagar långa kristna fastan som börjar på Askonsdagen. Under fastan fick man inte äta kött, ägg eller vitt mjöl, så på Fettisdagen gällde det att maxa intaget av allt som var gott och fett.
Fettisdagen är faktiskt den sista av tre dagar i det som kallas fastlagen:

  • Fastlagssöndagen (Köttsöndagen) – då man åt kött och fläsk.
  • Blåmåndagen (Bullmåndagen) – då man vilade och bakade.
  • Fettisdagen – den stora finalen med mjölmat och bullar.

Från hetvägg till gräddbomb

Semlan har inte alltid sett ut som den gör idag. Från början var det bara en enkel vetebulle, ofta kryddad med kummin.

  • Hetväggen (1700-talet): Ordet kommer från tyskans heisse wecke (varma kilar). Man gröpte ur bullen, fyllde den med mandelmassa och serverade den i en djup tallrik med varm mjölk.
  • Gräddens intåg (1900-talet): Det var först efter första världskriget som den vispade grädden och florsockret blev standard. Då föddes den moderna semlan som vi känner den idag.
  • Trend-semlan (2015–2026): Sedan semmelwrappen slog igenom 2015 har vi varje år fått se nya semmelvarianter ta form. Allt från nachosemlor och croissansemlor – vad blir 2026 års stora snackis? Kanske blir detta året för matcha-semlans genomslag?

Dog kungen verkligen av en semla?

Det är den mest kända historien i svensk mathistoria: Kung Adolf Fredrik dog på Fettisdagen den 12 februari 1771 efter att ha ätit ihjäl sig på semlor. Sanningen är att han fick ett slaganfall, men menyn innan dess var minst sagt imponerande. Kungen tryckte i sig ostron, hummer, surkål, kött med rovor, böckling och champagne – och avslutade med hela 14 portioner hetvägg. Så även om det kanske inte var bara semlans fel, så hjälpte de definitivt inte till.

Visste du att…

  • Semla kommer från latinets simila som betyder ”fint vetemjöl”.
  • I Finland betyder ordet ”semla” en helt vanlig småfranska eller fralla. Beställ en ”fastlagsbulle” om du vill ha den med grädde!
  • Förr var det olagligt att sälja semlor för tidigt. Så sent som 1952 fick bagare i Malmö ”semmelböter” för att de tjuvstartat försäljningen.

Annons