Hem / Inspiration / Högtider / Varför firas våffeldagen 25 mars?
Chokladvåfflor med röda bär och lättvispad grädde
Foto: Nurlan Emir

Varför firas våffeldagen 25 mars?

Publicerad den

Egentligen firar vi Marie bebådelsedag den 25 mars, dagen då jungfru Maria fick besök av ängeln Gabriel med beskedet att hon var havande – och exakt nio månader senare födde Jesubarnet. Så varför frossar vi egentligen i frasiga våfflor just den 25 mars? Svaret är en härlig blandning av biblisk historia, språkliga missförstånd och längtan efter vår.

Annons

Så blev 25 mars hela Sveriges våffeldag

Jungfru Maria kallas även för ”Vår Fru”, vilket gjorde att dagen i folkmun döptes till Vårfrudagen. Säg det snabbt några gånger på dialekt så hör du hur det blir till ”vafferdagen” – ett ord som ligger misstänkt nära tyskans vaffel. Vips – så hade svenska folket döpt om dagen till Våffeldagen! Längre fram kom dagen även att markera skiftet från vinter till vår med ljusare dagar, fram till mitten av 1700-talet inföll vårdagsjämningen alltid på Vår Fru-dagen.

Från klosteroblat till svenska hjärtan

Visste du att våfflan har rötter i kyrkan? De allra första våffeljärnen var faktiskt en vidareutveckling av de järn som användes för att grädda oblater till nattvarden. Det var alltså i de europeiska klostren redan på 800-talet som man först fick den geniala idén att börja grädda matigare smetar mellan mönstrade järn.

Till Sverige hittade våfflan först på 1600-talet. Då gräddades de över glödande kol i fyrkantiga järn – en form som fortfarande är standard i stora delar av världen (tänk belgiska våfflor!).

Varför är svenska våfflor runda?

Att vi i Sverige äter runda våfflor som delas i hjärtan är faktiskt en ren designfråga. När järnspisen gjorde entré i de svenska hemmen under mitten av 1800-talet var kokplattorna runda. För att få ut maximal värme anpassades våffeljärnen efter hålen i spisen. Resultatet? Den ikoniska, runda svenska våfflan som vi än idag älskar att dela i frasiga hjärtan.

Från fattigmanskost till festlig favorit

Glöm fluffig grädde och söt sylt för en stund – de tidiga svenska våfflorna var betydligt enklare än så. Eftersom både socker och mjöl var lyxvaror, var våfflan snarare ett matigt inslag än en efterrätt. Det var först kring förra sekelskiftet, när råvarorna blev billigare, som den klassiska kombinationen med vispad grädde och sylt slog igenom på allvar. Idag kan våfflan toppas med det mesta – från söta varianter till salta som passar perfekt som mingelmat eller elegant förrätt.

Annons