Två teskedar. Så mycket salt får en svensk i genomsnitt i sig varje dag. Inte så mycket kan tyckas, men en sked mer än rekommenderat. För hälsan är skillnaden enorm.
– Lågt räknat tror jag att antalet dödsfall i stroke skulle kunna minska med 30 procent. Mot hjärtinfarkter skulle effekten bli nästan lika stor, säger Olle Melander, forskare vid Lunds universitet.
I en nyligen presenterad studie sänkte han blodtrycket radikalt hos 40 personer som fick äta en kost med lågt saltinnehåll.
För några år sedan pekade en amerikansk studie ut den ökade konsumtionen av färdigmat som en orsak till det ökade saltintaget. Undersökningen har nu fått en svensk efterföljare. Forskare i Göteborg har funnit att det svenska snittintaget stigit till 12-13 gram per dygn, en ökning med fyra gram jämfört med Livsmedelsverkets bedömning för två år sedan. De göteborgare som åt mest salt vid djupstudien fick i sig 24 gram per dag.
– Det har skett en ökning och förklaringen är sannolikt ändrade matvanor med mer färdigmat, säger Lena Hultén, professor vid avdelningen för klinisk näringslära.
Saltfälten i Marsala, sydvästra Sicilien.
USA, Storbritannien och Finland har redan varnat för överkonsumtion av salt som en av vår tids stora hälsorisker. Nu följer Sverige i deras spår.
– Vi diskuterar mer kraftfulla metoder och ser den brittiska livsmedelsmyndigheten FSA:s kampanj som en modell. Det finns all anledning att minska saltintaget, säger Åke Bruce, professor vid Livsmedelsverket. Ett möte med representanter från FSA ska hållas före jul.
– Högt blodtryck och stroke svarar inte för någon oväsentlig del av invaliditet och död. Dessutom har samhället stora kostnader för dyr blodtrycksmedicin, säger Åke Bruce.
Höga andelar salt finns i kött- och bageriprodukter och olika typer av frukostflingor. Färdigmat pekas av Livsmedelsverkets expertkommitté ut som en särskild riskfaktor.
Allt fler äter färdigmat, och den är salt. En enda portion kan idag ge hela den rekommenderade dygnsdosen.
Till det kommer barnmat, där saltinnehållet kan variera kraftigt mellan olika burkar. I förhållande till sin kroppsvikt får barn i sig mer salt än vuxna, vilket tidigt kan orsaka högt blodtryck.
I Storbritannien, som alltså valts som föredöme, är målet att minska det genomsnittliga dagliga saltintaget till sex gram per person. Lägre nivåer anses svåra att nå på kort sikt eftersom salt också fungerar konserverande och som bindemedel.
I den brittiska strategin ingår även maxtak för att komma åt produkter med mycket hög sälta.
På kort sikt blir det inget svenskt krav på innehållsdeklaration av salt. Sverige och en rad andra länder kommer däremot att driva frågan då EU:s märkningsregler inom kort ska ses över.
