Mattrender 2009

Mormors recept


Alice Brax, redaktionschef Tasteline.

Precis som i klädmodet strävar vi mot trygghet. Det kök som står oss allra närmast lockar mest. Vi återupptäcker mormors handskrivna receptsamling och lagar kalops och bakar bondkakor.
I år är året när smaken av svensk sommar – dill – kommer att vara trendig 2009.

Och lågtemperering kommer att bli vanligare. Det är en perfekt kombination av klassiskt långkok och trendig molekylär gast­ronomi.

Men framför allt hoppas jag att kött och fisk går från att spela ­huvudrollen på tallriken till att bli ett tillbehör. Vi behöver inte äta så mycket animaliskt protein som vi gör, vare sig för vår skull eller för klimatets.

Regionalt

Mats-Eric Nilsson,
journalist och författare till Den hemliga kocken och Äkta vara.

Jag ser helst att den pågående trenden mot renare livsmedel utan tillsatser visar sig vara mer än en modefluga. Och ­suget efter ekologiska råvaror av hög kvalitet kommer att hålla i sig.

Det kan vara läge för karpen och andra bortglömda fiskar eller grönsaker att få sitt moderna genombrott.

Och det blir ­intressant att se när någon vågar öppna en riktig regional krog där alla rätter är från italienska Piemonte, franska Périgord – eller Skåne. För egentligen är alla kök ­lokala och regionala. Det finns ju inget asiatiskt kök eller ens något italienskt.

Nya vinländer

Mikael Mölstad,
vinkännare, författare.

Vin från nya vinländer som Brasilien, Indien och Kina blir trendigt. Andra trender blir ovanligare spritdrycker som till exempel 100 procent agave tequila och grappa/marc, men också frukt- och bärlikörer samt traditionell torr sherry.

Om jag fick bestämma trend skulle det bli knastertorra rieslingviner från Tyskland, Österrike och Frankrike och bubblande, söta dessert­viner på muscatdruvan. Jag ser gärna färre överalkoholiserade viner, fler med klassisk elegans och druv­typisk karaktär och bättre roséviner året runt.

Bra bröd

Elisabeth Johansson, utvecklingsbagare  och matkonsult.


Får jag bestämma ska vardagen bli nästa års trend. Folk behöver lite lugn och ro och tid att uppskatta vardagen som den är. Att ta vara på det lilla i livet, det man har runt omkring sig blir viktigt.

Matlagning och bak får ta tid eftersom man vill göra det ordentlig. Det ser man redan nu med surdegslimpor och långkok.

Sen skulle jag önska att det var mindre alkohol på fester, men gärna mer roliga alternativa drinkar.

Nordiskt

Ingrid Eriksson,
­matredaktör SvD.



Jag tror att vi kommer att använda råvaror som framdelskött, viltväxande växter och rotfrukter. Det nordiska köket och den svenska husmanskosten växer sig större men jag tror också att ­intresset för Afrika ökar.

Hemma i köket kommer vi att använda tryckkokaren – ett suveränt sätt att tillaga smakrikt men lite mindre mört kött.

Långkok

Liselotte Forslin,
matskribent och -stylist.

Jag tror vi går mot rejälare och rustikare matlagning. Inte så mycket finlir utan mer av att laga helt kött i bit, grytor och långkok.

Den svenska husmanskosten anammas mer. Många söker en äkthet och vill veta vad det är i maten.

Närodlat i säsong

Maria Masoomi, matkreatör, författare, journalist.


Jag tror på närodlade, ekologiska råvaror i säsong nästa år. Redan nu är folk väldigt miljömedvetna men också hälsomedvetna. Det blir mer grönsaker och rotfrukter.

Man kommer att köpa mind­re industritillverkad mat. Med tanke på finanskrisen tror jag att vi blir mer priskänsliga, men jag hoppas också att kvalitetsmedvetenheten ökar.

För mig är kvalitet att laga allting och att använda inhemska råvaror i säsong. Det smakar bäst.

Tillbaka till rötterna

Tom Sjöstedt, Årets kock 2008.



I dessa svåra ekonomiska tider tror jag stenhårt på ett uppsving för billiga råvaror som morötter, betor, rotselleri och and­ra grönsaker som vi har här i Norden.

Det nordiska köket är här för att stanna, inte bara på finkrogarna utan också på kvarterskrogarna. Jag tror att de kommer att servera kalv i dill, kalops och andra svenska klassiker.

Hemma fortsätter vi att laga mycket fläsk, revbenspjäll och vi köper mindre av filé till förmån för till exempel högrev som vi kan göra en härlig gryta på.